ovanlig karaktär.
har huvudet på jorden men tankarna ovanför molnen, en rätt ovanlig karaktär, men om du lyssnar, kan jag lova att du lär. jag kanske till och med blir någon som du håller kär.
är guds straff för alla hennes synder, kanske skall hjälpa henne, och lätta på hennes tyngder.
vi ses vid pärleporten, drar dit en sväng, de är då jag meckar upp en liten släng, medans livet stressar på får man vänta med sig själv till sen, skriver denna texten när jag ligger i min säng. otroligt roligt beng.
nattens tankar de bankar, de fuckar repeterar sig, om och om igen, kommer aldrig att få sova min vän.
vad skall man göra här i livet, det är en förvirrande fråga, blir nästan som en plåga.
jag vet att jag vill komma någonstans, finns balans. men aldrig ändå kommer mitt hjärta och hjärna samms. börjar se saker i en annorlunda nyans.
Kommentarer
Trackback
